Translate

fredag 27 november 2015

Compact Living


Man vill ju färdas lätt packad men på årets Britannia-rally tyckte min bättre hälft faktiskt att det blev lite väl trångt i vårt diminutiva tvåmannalättviktstält. En hyperaktiv Skåne-terrier vid namn Norton bidrog inte heller till att göra nattsömnen till vad den borde vara.

Men... vad tusan, det kunde ju varit mycket värre:


torsdag 26 november 2015

måndag 9 november 2015

Chans

På SVT Play kan man se filmen Chans från 1962. Filmen handlar om 16-åriga Mari Andersson (Lillevi Bergman) som just har släppts ut från en ungdomsvårdsskola. Hon skickas till Skåne för att komma så långt som möjligt från Stockholm, där hon tidigare bodde. Hon vantrivs dock, rymmer och liftar sedan tillbaka till Stockholm. Hon söker upp sin kille Money (Hans Wigren) som dock stöter bort henne. Hon får veta att hon inte längre tillhör deras gäng och hon blir även misshandlad. Hon blir tagen av polis och tillbakaskickad till ungdomsvårdsskolan.

För en legitimerad motorcykelnekrofil är filmen kanske mest intressant för den Norton som figurerar i ett par scener.


Det är en mycket prydlig Dominator med Slimline-ram vi får se. Hojen ser nästan helt ny ut, Slimline-ramen kom ju 1960, och det är kanske en Domi 99 eller en 650SS. Eftersom filmen är från 1962 skulle det också kunna vara en sprillans ny Atlas. Jag har tyvärr inte lyckats se vevhusventilationen på hojen för att på så sätt undanröja tvivlen.




Vill man själv kolla kan man se filmen här.

måndag 2 november 2015

Höstfilm. 

Norton Commando på grönbete. Eller grönbete är kanske inte riktigt adekvat benämning då naturen just nu uppvisar ett betydligt mer färgsprakande färgspektra än sommarens städsegröna klorofyll. Fint är det i alla fall och då temperaturen fortfarande ligger på tvåsiffrigt får man ju passa på att njuta.


tisdag 27 oktober 2015


Nu ser man inga solskensknuttar på glidare ute på vägarna längre. Inga veteranhojar för den delen heller, när jag tänker efter. Själv njuter jag i fulla drag av Commandons vrid på torra vägar kantade av vegetation i fantastiska höstfärger.



Det där chokereglaget är ju förresten bara för fult, det måste bort!


torsdag 8 oktober 2015

Höstplöjning


I lördags var det höstplöjning utanför Ljungbyhed. Ett gäng farbröder som träffas för att käka ärtsoppa och sprätta runt på en åker med gamla scramblers. Trevligt!

Vädret var strålande med sol och nästintill sommarvärme så de fem milen inåt land blev en ren njutning. Jag parkerade Dominatorn vid åkerkanten och knallade runt lite och kollade på hojarna.


Man blir nästan lite sugen på att skaffa sig en gammal stånka med lång fjädringsväg och grova däck. Bara för att sprätta runt lite på åkrarna hemmakring.

Här nedan kan man se lite bilder från tillfället ifråga:


onsdag 30 september 2015

Summer cruising


Sommaren dröjer sig kvar. En kvällstur längs Öresundskusten på en Norton Dominator som går som ett skott är inte helt fel. Jag är tvungen att stanna en stund och fånga ögonblicket då Oslofärjan passerar och solen sakta sjunker ner i Kattegatt mellan Danmark och Skåneland.

lördag 19 september 2015

Tank på plats


Det indiska "hantverket" är provkört. De medföljande bensinkranarna visade sig vara lika värdelösa som jag tyckte de såg ut; den ena kranen läckte och den andra kranen försökte å andra sidan kompensera denna inkontinens genom ett väldigt dåligt flöde. Båda två åkte i soptunnan. Istället satte jag på kranarna jag hade på produktionsracertanken. Det vänstra hålet i Roadstertanken var dessutom så snett gängat att kranen tog i insuget. Precision och kvalitetskontroll verkar inte vara de ledord man använder allra mest frekvent hos de indiska pågarna...

Nu var jag ju medveten om ungefär vad jag köpte och också medveten om hur svårt det är att hitta en orginalståltank och vad dessa brukar betinga för priser när de väl finns till salu. Rostar min indiska kvalitetstank inte upp inom den närmaste tioårsperioden känner jag mig ganska nöjd, trots allt.

Det blev en ny soffa till hojen också. Den beställdes från BAS-motor tillsammans med en del andra småprylar. BAS är en pålitlig leverantör som verkar ha det mesta hemma och dessutom packar och skickar din order samma dag som du lägger den. Ganska fantastiskt egentligen att man kan få hem allt till en 40-50 år gammal hoj på bara en dag.

En ny framskärm finns också i garaget.


tisdag 15 september 2015

Andra tankar eller det är tanken som räknas

Hur det nu gick till har mina båda Norton av någon anledning alltmer kommit att likna varandra. Och att ha två alltför snarlika hojar känns något märkligt. (Även om de är väldigt olika på en mängd sätt, särskilt ute på vägen.) Sälja en av dem? Nej, nej, hojar säljer man väl inte?


Min bättre hälft åker gärna med ibland men vi är då hänvisade till Bonnevillen. Åker man till ett veteran-arrangemang vill man ju inte komma på en modern cykel. Här tycker jag mig märka att många träffbesökare har en annan syn på saken. Man ser alltså många träffbesökare komma på moderna hojar, företrädesvis av typen glidare. Oftast är föraren själv av typen "veteran" så det är kanske jag som missuppfattar själva innebörden av begreppet?

Nåväl, tanken är alltså att göra Commandon skjutsvänlig. Således behövdes en ny tank och en längre dyna. Jag beslöt mig en kväll framför datorn att ta en chansning. På e-bay beställde jag en Roadster-tank från Indien. Omdömena om de indiska produkterna är blandade och spänner som regel från skräp till acceptabelt. Jag valde en lackad ståltank komplett med tanklock och kranar för 3000:- spänn med frakt. Röd, såklart. Alla vet ju att rött är den snabbaste färgen.

Efter ett par veckor dök budet upp med paketet.


Vid en första titt såg det bra ut. Kikar man närmare upptäcker man en liten bubbla i lacken och att tanklocket hamnat lite snett.



Jag kan leva med de missarna med tanke på pris och med tanke på att min Commando knappast är i utställningsskick i övrigt heller.

När jag provade tanken på hojen tog muttrarna på toppfästet emot tanktunneln så här behövdes det lite massage. Färgen på tanken skavdes bort väldigt lätt och det ser inte ut som om man kostat på sig någon grundfärg under lacken. I övrigt passade den bra och fästhålen satt där de skall sitta.

Att köpa en lackad tank är ju att köpa grisen i säcken och jag har ingen aning om svetsfogarna är homogena eller om soppan kommer att sippra ut, så nu grunnar jag på om jag skall försegla tanken med någon form av sealer. Åsikterna om tanktätningsmedlen är legio och vissa hävdar att dagens skitbensin angriper själva sealern på samma sätt som den gör med glasfibertankarna. Själv vet jag varken ut eller in.

tisdag 8 september 2015

Pipor


Jag hängde dit ett par korta pea-shooters på Dominatorn häromdagen och äntligen kändes det som om man hittat rätt. Tyvärr har man ju inte fri tillgång till rullande landsväg men efter 20 år märker man skillnad. Det handlar väl om någon enstaka ponnyhäst men hojen går nu märkbart bättre än den gjorde med Mcm-dämparna.

De här blir kvar på hojen!


lördag 29 augusti 2015


Förmiddagstur med driftsstopp

En ledig dag kan tillbringas på många sätt. Ett av de mer angenäma är att slänga runt en gammal hoj på kurviga vägar. Sagt och gjort; efter en stadig frukost rullade jag ut Dominatorn och tog sikte på Bjärehalvön.


Efter att man passerat Ängelholm har man den vackra halvön framför sig. Kurviga, backiga småvägar i härlig natur och ett hav som är närvarande i alla väderstreck. (Nja, inte i öster då, men vem blickar österut?)

Nedan utsikten söderut mot Skälderviken och Kullahalvön.


Rakt västerut ligger Kattegatt.


Efter någon timmes körning på de kurviga vägarna hörde jag ett metalliskt, klonkande ljud. Jag körde vidare en bit men tänkte att det kanske var bäst att stanna och kolla läget. Dessutom behövde jag en liten bensträckare.

Det var tändspolen som hade rymt från sitt fäste. Eller, om man skall vara petig var det egentligen det punktade fästet som spolen satt i när jag köpte den som delat sig i två beståndsdelar. Ingen bra kvalitet på den svetsen. Spolen hängde turligt nog kvar i alla kablarna. Det metalliska ljudet jag hört uppstod när spolen slog i topplocket.


Med hjälp av en slangklämma och en bit ståltråd kunde jag hänga upp spolen hjälpligt igen. Man kan ju meka i sämre miljö än vid Laholmsbuktens kust.


Snart nog var jag ute och njöt på vägarna igen.

Det rådde perfekt sensommarväder hela turen ända tills jag var en halvmil hemifrån. Då lyckades jag köra rakt in i Skånes enda regnskur denna dag. Den var av den intensiva men korta naturen så jag väntade ut den i skydd av en busskur.


Jag var hemma i Kullabygden igen till lunch efter knappt 15 mil avverkade i sadeln. Efter mat och påföljande kaffe i trädgården vidtog rengöring samt tillverkning av ett nytt fäste till tändspolen. En härlig dag med kvalitetsfylld egentid!

tisdag 18 augusti 2015

Britanniarally 2015

"Jag är väl ingen utpräglad träffmänniska" skrev jag för ett år sedan i en post om Britanniarally 2014 i Lenhovda. Detta faktum har väl inte ändrat sig, men när årets Britanniarally avhölls hemma i Skåne kunde jag inte motstå att bege mig de fem milen ner till Hanksville Farm utanför Svalöv för att kolla in lite hojar.

På fredagen tog jag en sväng ner på Dominatorn i strålande sommarväder. Efter att ha hälsat på några bekanta och knallat runt bland de parkerade hojarna begav jag mig hemåt i kvällssolen. Vissa kvällar blir nästan magiska. Detta var en sådan kväll. Solen sjönk sakta därborta i nordväst, luften var fortfarande varm och hojen gick som ett skott.


På lördagen beslöt sig frugan och hunden Norton för att de också ville ut och åka hoj. Framåt eftermiddagen var alla bestyr hemmavid avklarade. Trajjan och sidovagnen lastades med tält, sovsäckar, liggunderlag, hundmat, en box rödvin och lite tilltugg.

När vi kom ner till träffplatsen som ekipage nummer 230 hade vi tyvärr missat den gemensamma turen till Knutstorp där någon form av racing tydligen pågick. Nåja, vi reste istället snabbt vårt alldeles för diminutiva tält och sköljde ner vägdammet med varsin kall öl.

Även om de moderna Hinckley-trajjorna tycks bli fler för varje år fanns det som vanligt ändå massor av intressanta järn att kika på.


Triton med Tridentmotor i tidig Wideline-ram.


Nästan alla varianter av Commando fanns på plats. (Tack och lov ingen Hi- Rider, dock) Roadster ovan.


Interstate.


Fastback.

 
Cleant sidovagnsekipage med Bonneville och Steib.


Spektakulär Commandomotor i Featherbed. Den här hojen får som synes mycket luft. Ägaren hade tydligen kört från Finland till Skåne. Tyvärr hörde jag den aldrig igång.


Den gröna lacken i kombination med polerad aluminium triggade mitt undermedvetna och gjorde mig sugen på bier.

 
Schysst hejdare!



Jepp, så är det!


Gold Star.



Mer Commando.


Träffgeneralens Domi-racer hade också hittat fram.

torsdag 13 augusti 2015

20-års bröllop.


Jo, så är det faktiskt! I år har jag och Dominatorn hållit ihop i 20 år. När jag jämför den gamla bilden ovan med den dagsfärska bilden nedan inser jag att det mesta på hojen faktiskt är utbytt mot andra komponenter. Hur mycket kan man byta ut innan hojen tappar sin identitet och blir en annan cykel?


Ramen är samma men den gamla, ganska trötta 600-motorn är bytt mot en 650ss. Vad finns mer kvar? Växellåda, gaffel, kronor, lykthus, oljetank, hjulnaven, svingen, broms- och kopplingsreglagen, bakbromsen, motorplåtarna. Mer är det nog inte.

Jo, det är faktiskt samma potthjälm på de båda bilderna också.

Om inte himlen trillat ner över våra huvuden blir det förhoppningsvis en jämförelsebild om ytterligare 20 år.

onsdag 12 augusti 2015

Mer Manx!


Analogt med förra inlägget måste jag ju helt enkelt transformera Dommien till något råare och mer Manx-likt. En gammal Manx fly-screen skruvades på hojen. Transkåpan, kedjeskyddet, oljetanken och framskärmen lackade jag svarta. Genast blev hon lite mindre flashig. Jag skulle så klart inte ha något emot en central oljetank men att lägga över 5000 riksdaler på en slik tingest i alu är definitivt ett belopp som ligger långt över mitt habegär. Kanske jag skulle prova att slöjda till en tank i glasfiber? Det är ju trots allt ganska enkla former.

Bakskärmen bör väl också lackas svart, antar jag? Något jag definitivt skall göra är att gå upp en kugg eller två på växellådsdrevet för att få ner varvet lite. Hojen är ganska surrig. I övrigt går hon fint och har glädjande nog också börjat dra lite mindre olja.

söndag 2 augusti 2015

Swinging London.

Jag satt och slösurfade häromkvällen och kom då att kika på en film om The Swinging Sixties i London. Det var då den stod där!


En äkta skitig, engelsk café racer i sitt rätta habitat. Det är inte så ofta man ser de här järnen fångade på gamla bilder och i filmer som egentligen handlar om något annat. Men här stod det alltså en! Tyvärr har filmfotografen av någon oklar anledning sitt intresse riktat mot de förbipasserande så jag fick inte till någon bild på hela hojen. Ramen är i alla fall en Wideline vilket ju daterar den till före 1960. Den verkar ha kvar Nortons lite trista grå lack. Bakhjulet ser också ut som Norton. Det är svårare att se vad det är för motor. Dominator eller kanske en Triumph? Manx-tank, clip-on och de båda instrumenten fullbordar det råa stuket.

Det är ju så här man vill se hojarna: ute i sin rätta miljö och till synes hårt använda. Inte stående bakom ett rep på ett museum eller ännu värre; blänkande i en fotostudio med en poserande skäggig hipster vid styret...

torsdag 30 juli 2015

COMMANDO!


Bara ett helt kort inlägg idag. Jag har varit ute och rastat Commandon rejält. Fan vad den är rolig att köra! Punkt.


torsdag 23 juli 2015

Småpyssel.

Jag slog ihjäl några timmar häromdagen med att fila till ett nytt kedjeskydd av en bit aluminium. Jag gillar sådant här handarbete där man kan sitta och låta tankarna vandra iväg. Rätt som det är har det gått några timmar och man har förhoppningsvis åstadkommit något användbart. Allra helst jobbar jag i trä men nu är ju motorcyklar huvudsakligen gjorda av metall och skall väl så förbli, tycker jag. Det hela började egentligen när jag gick och strosade på ett Bauhaus-varuhus. I en av gångarna fanns det en massa plåtar och profiler i olika metaller. Hur det nu kom sig fick jag med mig en bit alu-plåt och en två meters remsa i samma material. Tankarna gick åt kedjeskyddet på Dominatorn. Det är väl inget direkt fel på det kromade originalskyddet förutom att det är onödigt tungt. Däremot är dess inkapslande design kanske inte riktigt race-mässig, om man säger. Tillsammans med originaldämparna ser bakdelen lite överviktig ut och det vill man ju inte.


Efter en stunds pyssel med sticksåg, bågfil och fil blev det såhär istället:


Den uppmärksamme noterar också att jag hängt dit Hagon-studsarna igen och att jag skruvat på ett par klassiska Mcm-dämpare. Jag har haft dem liggande i skrotsamlingarna i åratal. Jag gillar uppåtvinklingen och ljudet men kan inte komma ifrån att jag tycker att de kanske egentligen passar allra bäst på Traja-bobbers och liknande hojar. Jag tyckte också att jag fick lite mer vibrationer på hojen. Dämparna, och kanske främst fästena är ju längre än de jag hade tidigare och förstärker möjligen vibrationerna. Efter 20 år på samma hoj känner man varandra ganska väl och märker minsta förändring.

Jag fick, som synes, ändra dragstången till bakbromsen till att löpa under hjulaxeln istället för över densamma och av någon märklig anledning blev bromsverkan något bättre. Överhuvudtaget är trumbromsarna känsliga för justeringar; bara att centrera trumman noggrant innan man spänner hjulmuttrarna kan göra stor skillnad. Från helkass till bara halvkass bromsverkan ungefär. Man lär sig att planera sin körning...

Av den där aluminiumremsan från Bauhaus blev det en ny tankspännaranordning, eller vad det nu heter, istället för det byggmontageband i rostfritt som tjänstgjort sedan 1997.


Bara att bege sig ut på sommarvägarna och provköra, alltså. Det gjorde jag och det blev således en liten tiomila-provkörning i det skånska landskapet idag. Jag råkade bland annat helt oförhappandes passera det ställe där jag blåste ut i en åker med mina första hoj; en liten Honda CB350. Det gick ganska bra den där gången trots att man var ung och ivrig. Jag klarade mig undan med några blåmärken och en stukad växelspak. Då gör det mer ont att konstatera att incidenten inträffade för 23 år sedan. Fan vad tiden går!