Minisemester

Hur utnyttjar man bäst ett par dagar i september då meteorologerna utlovat fint väder med temperaturer på mellan 20 och 25 grader? Ett av mina intressen är musik men det kan man ju utöva utan att det behöver vara grant väder för att det skall vara trevligt. Några andra intressen är motorcyklar, friluftsliv och gamla kåkar. Särskilt hojar och friluftsliv blir ju betydligt angenämare när vädergudarna är på ens sida. Så...

Jag lastade Commandon och efter lunch och kaffe begav jag mig lite planlöst norrut mot okända mål i sommarvärmen.

Efter att ha korsat skyddsvallen hamnade jag i Simlångsdalen där jag tankade. Tyvärr bara 95 oktan. Annars försöker jag hitta 98 till de gamle.

Jag körde runt i gränstrakterna mellan Halland och Kronoberg och bara njöt av tillvaron. Kurviga vägar med minimal trafik, bara en och annan timmerbil. Granskogarna öppnade sig då och då med sjöar eller små byar med prydliga och välskötta hus.

När kvällningen närmade sig slog jag läger i en glänta vid en liten sjö. Efter tältresning satt det gott med gulasch-soppa, en (förvisso ljummen men ändå god) tjeckisk pilsner och efterföljande kaffe.

Jag sover sällan särskilt gott i tält men morgonritualerna ute i det gröna gör det ändå värt besväret. När man vaknar till dimma, lite råkall luft och försiktig fågelsång och köttsoppan puttrar på spritköket känner jag mig levande. Dagen låg vidöppen så jag gjorde mig ingen brådska. Commandon startade på andra kicken och jag begav mig söderut igen, lite på måfå.

Commandon fungerar riktigt bra som touringhoj; bekväm och utan störande vibrationer. Roadster-tanken är kanske i minsta laget nu när mackarna inte ligger lika tätt som fordom. Och så skulle jag kanske ha ett något högre och bredare styre. Är det gubben i en som gör sig påmind?

Visst drömmer man ibland om att köra längs Amalfi-kusten eller korsa USA men man kan ha ganska trevligt ett par dagar i området där Skåne, Halland och Småland möts också. Jag gillar verkligen det småskurna landskapet med skog, sjöar, bergknallar och små samhällen där tiden tycks ha stått still sedan 50-talet.

Fast det är rätt skönt när man kommer ut ur de djupa skogarna och närmar sig kusten och ljuset också.

Engelskt väder

Efter den hetaste och torraste sommaren i mannaminne har det nu övergått till att bli mer traditionellt sommarväder. Lite mer engelskt skulle man kunna säga.

Idag hade jag tänkt mig att köra ner till veteranmarknaden i Degeberga men av någon anledning, oklart vilken, ändrade jag mig och vek norrut vid Perstorp istället för att fortsätta österut. Ett ganska dåligt val skulle det visa sig.

Uppe i trakterna kring Hallandsåsen härjade ett lågintensivt regnväder. Den där typen av regn där man inte tycker att det regnar särskilt mycket men likväl blir man både blöt och kall. På den halländska sidan av åsen var det inte bättre väder så längtan efter torra kläder och en stor kopp kaffe blev överväldigande. Med solvisir blev sikten dålig i vätan och medvetandet om att bakdäcket sjunger på sista versen bidrog också till att nöjet av utflykten begränsades något.

Jag hamnade sedan mitt i något slags rally för gamla lastbilar så diesel-avgaserna låg tätt i luften. Vägarna kantades av åskådare med fikakorg och kameror. Förhoppningsvis blev det bra bilder när en flygande Dominator med hemlängtan drog på uppför Hallandsåsen.

Efter ombyte, mat och kaffe vidtog vård av utrustning. Skönt att ha en hobby...

Små ändringar

Det är ganska kul att hålla på med lite småjusteringar när andan faller på. På Dominatorn gjorde jag nya sadelfästen som höjde bakändan några centimeter. Ingen stor grej men jag fick ändå en betydligt skönare vinkel för mina ganska långa ben. Dessutom blev ju hojen som bonus en liiiten aning mer lik en Manx.

Jag har inte varit helt nöjd med den framskjutna placeringen av fly screenen så jag pillade dit en liten Bates-strålkastare istället för 7-tums-lyktan. Detta gjorde att kåpan kunde placeras betydligt närmare styret. Jag beslöt mig också för att ta bort hastighetsmätaren. Är det en kaffe-räser eller touring-hoj, eller vad?

Vad behöver jag mer göra för att hojen skall bli mer Manx-lik? Tja, kanske ta bort gaffelbälgarna och sätta dit svarta hylsor med Roadholder-skyltar istället? Och en ny oljetank? Jag funderar på om jag skall lacka om ramen i svart som den ju skall vara? Den är dessutom lite sliten i lacken på sina ställen så det kunde ju vara skönt att snygga till efter mer än 20 år i min ägo.

En bättre frambroms hade varit roligt; det finns ju nytillverkade repliker på feta  Grimeca-, Fontana- och Manx-trummor ett par klick bort. Problemet är bara att de kostar mer än hela övriga hojen...

Ja, och så skall det ju egentligen vara en Wideline-ram, förstås.

Sidovagnscirkus

Provade att göra några ändringar på sidovagnsinställningarna men förändringarna av de mediokra vägegenskaperna blev högst marginella. Jag tog i alla fall ekipaget till ett gig häromkvällen. Kul att kunna få med ståfelan trots att man kör hoj. Att cirkusfaktorn är hög och att man blir något av kvällens clou får man bjuda på...

Sidovagnsbrottning

Solen sjunker ner i Öresund efter ännu en dag med temperaturer på över 30 grader. Nu har det gått nästan tre månader då termometern visat mellan 25 och 34 grader och jag tror det har regnat en gång under perioden. Landskapet går i brunt och gult men hojarna rullar på.

Häromdagen skulle jag ner en bit (8 mil) i Skåne för att jobba på ett gammalt hus. Jag tänkte att jag skulle hänga på sidovagnen på Trajjan för att få med mig erforderliga verktyg då det slog mig att jag faktiskt inte kört Bonnevillen en enda gång i år trots att mer än halva året gått. Vådan av att ha två körklara Norton i skjulet är uppenbar.

Sagt och gjort: holken häktades på och verktygen lastades ner i sittbrunnen. Jackan åkte ner i bagageutrymmet då det var 25 grader varmt redan på morgonen då jag begav mig av. Jag hade nästan förträngt hur jobbigt det är att framföra det här ekipaget. Herrejösses vilken fribrottning! Man får ta i för kung och fosterland för att överhuvudtaget kunna svänga och högersvängar är ett rent helsicke! Kommer man in för fort i en högersväng på en normal hoj är det bara att luta mer men med en stor plåttunna hängande på högersidan faller ju det alternativet bort. Instinkten säger istället åt en att bromsa men då drar hela ekipaget kraftfullt åt vänster. Puh! Skall den här combon gå att framföra utan att det känns som ett hälsovådligt gympass krävs nog bättre bakfjädring, bredare styre och ändrat gaffelförsprång.

Min lösning blev att köra fortare. Runt 120 går det hyfsat att svänga men då fick jag välja rakare, tråkigare vägar. Efter 16 mils fribrottning i sadeln med en bångstyrig sidovagn under en stekande sol kändes som om man gått 100 matcher mot Alexandr Karelin. Svettig och mör kändes det skönt vid hemkomst att grensla den smidiga och rappa Dominatorn för en tur till stranden och ett svalkande dopp. Bara att peka framhjulet dit du vill och den stabila Featherbeden tar dig dit utan dramatik.

Sidovagn är nog inte min grej.

Drevat

Sedan jag satte ihop Dominatorn för några år sedan (med belt drive och 18" hjul) har jag upplevt den som lite surrig. Således hög tid att få ner varvtalet lite. Bike Parts i Mönsterås hade bra pris på Norton-drev så jag skickade efter ett 20 kuggars växellådsdrev som ersättning för det 19 kuggars som sitter på.

Jämfört med moderna hojar är det ju inte så smidigt att ändra utväxling på de här gamla järnhästarna.

Bort med avgasrör, transmission och koppling innan man kommer åt drevet. Sedan tillbaka med klabbet igen, justera kopplingen och kedjan innan provkörning kan vidtas. 

Skillnaden blev väl inte så dramatisk men lite mindre surrig i landsvägsfart blev den ju. Jag kanske får testa med ett 21 kuggars drev. Senare. Inte. just. nu. Vaaarmt...

Rockers vs Mods

Idag var det Rockers vs Mods i Malmö. Precis som i fjor missade jag återigen eventet men denna gång var det i alla fall nära. Det handlade bara om minuter.

I år hade man förlagt starten till Hep Cat Store i Lund, till skillnad mot tidigare år då man startat på Davidshallstorg i Malmö. Lund är verkligen en speciell stad att köra i. Ringvägar, massor av enkelriktade gator, universitet, massor av bussgator, lösspringande studenter, galna cyklister, ett svåröverskådligt medeltida vägnät och ständiga vägarbeten. Nu bygger man tydligen dessutom någon sorts spårvagn också, allt för att försvåra för bilismen. Efter att ha snurrat runt ett antal varv i staden hittade jag slutligen fram till Hep Cat Store. Platsen var dock oroväckande tom men en kille kom snabbt fram till mig och upplyste mig om att gänget givit sig av mot Malmö bara ett par minuter tidigare. Okej, full gas då! Jag drog iväg med framhjulet lättande från asfalten för att bara en halv minut senare infinna mig i en omotiverad återvändsgränd...

Jag gav upp och beslöt mig nu för att ta det lugnt istället, tog sikte mot Öresundskusten och rullade en stund senare in i Malmö.

Jag körde runt lite planlöst i hettan för att se om jag möjligen skulle stöta på några rockers eller mods, men icke! Då jag inte hade med mig min skottsäkra väst tog jag det säkra före det osäkra, lämnade Lilla Chicago och begav mig istället norrut genom ett knastertorrt Skåne.

Det blev ändå en fin dagsutflykt i flödande solsken, trots planlösa irrfärder och Commandon missade inte en takt. Jag gör antagligen ett nytt försök nästa år igen...