Storshopparen

Försommarvärme och en möjlighet att testa Dunstall-kåpan på en lite längre sväng. Marknad i Degeberga betyder cirka 25 mil tur och retur.

I år kom jag faktiskt iväg i hyfsad tid och anlände till Österlen före lunch. Detta trots att pågående konstrunda på sina ställen gjorde vägarna igenkorkade av irrande bilister.

Väl framme vid marknadsplatsen såg jag inte en enda intressant motorcykel på besöksparkeringen; tyvärr nästan bara moderna glidare.

Det var ganska mycket folk på marknaden och jag beslöt mig för att bryta min vana att aldrig köpa något. Jag tömde fickorna och slog till på en gammal nyckelring för ett par tior.

Jag kikade lite på ett Triumph framhjul med koniskt framnav. Säljaren ville ha 1500:- men det  verkade förhandlingsbart. De där frambromsarna är ju lite Manx-liknande men jag lät det ändå bero. Dels för att det skulle bli svårt att få ner det i ryggsäcken och dels för att jag har mina dubier om hur effektiva de där bromsarna är. (Comical hub...)

Det funkar bra med toppkåpan. Det enda kruxet är väl att man tenderar att köra lite för fort. Hade min hastighetsmätare fungerat hade jag vetat exakt hur mycket för fort. Jag tror för övrigt att jag skall testa att gå upp en kugg till. Ett nytt drev ligger på hyllan och väntar.

Vårmarknad

Hojarna rullar på i vårvädret. Dock inga längre turer, det blir mest hemma kring Berget.

Nästa helg är det veteranmarknad i Degeberga. Väderleksprognosen ser lovande ut så det blir garanterat en sväng ner till Österlen. Jag brukar alltid komma försent till nämnda marknad. I år höll det på att bli extra sent då jag av någon anledning fått för mig att marknaden avhålls den 20:e april. Av en ren tillfällighet snubblade jag över nedanstående annons.

(Är det förresten verkligen rimligt att man skall behöva gå upp klockan fyra på natten för att komma i tid? Gentlemen don't motor about in the dark...)

Berliner Brothers

Ofta får enskilda personers vilja och drivkraft oanade konsekvenser på historiens förlopp. I stort och smått. Hade inte de ungersk-judiska Berliner-bröderna i New Jersey överlevt nationalsocialismens terror (12 nära släktingar till dem dog i Auschwitz) hade vi kanske inte haft någon Norton Atlas. Utan Atlas, ingen Commando...

Bröderna var alltså huvudimportör för Norton i USA. Dessutom distributörer av Ducati, Moto-Guzzi och Matchless. De var drivande i utvecklingen av större och starkare twinnar från Norton-fabriken i Birmingham. Den anslående 650:n Manxman kom till som ett direkt resultat av de amerikanska kraven på större volym och mer hästkrafter. Modellen gick nästan uteslutande till Staterna men ett tiotal exemplar letade sig faktiskt till Sverige via importören Rådhes.

Bröderna låg ständigt på fabriken om mer kubik och 1962 kom så Norton Atlas. Fem år senare stoppade man, som bekant, in rovan i en helt ny ram och Commandon var född! Utan The Berliner Motor Corporation hade den konservativa, kanske rentav reaktionära Norton-fabriken antagligen bara fortsatt med mindre stånkor och twinnar.

I annonsen ovan från 1959 ser man lokalerna på Plant Road i New Jersey där en stor del av alla tillverkade Norton Commandos bör ha passerat! (55 000 Commandos tillverkades och de flesta gick till USA.) Således något av helig mark för en gammal anglofil och Nortonist.

Idag kan man ju turista hemma i fåtöljen om man inte har tid, råd eller ork att (välj adekvat alternativ) bege sig ut i stora vida världen. En titt i Google Street View ger vid handen att lokalerna faktiskt ligger kvar på adressen. Idag säljs det begagnade bilar på platsen...

Marknadsföringen på 1960- och 70-talen var rätt skön, kan man konstatera. Alla känner till helsidesannonserna med Norton-brudarna och ett tag sponsrade man den galne stuntmannen Evel Knievel.

Ökenracing 1967

Cool film om ökenracing i Californien 1967.

Tur att vi inte har någon öken i närheten. (Och tur att jag inte har någon grussprättare) Man skulle bara bryta nyckelbenen stup i kvarten. Det närmaste jag kommer är väl att köra fast med Commandon i sanddynerna vid stranden hemmavid. Grus i dojan, grus i munnen. Bäst att hålla sig på asfalten...

Vårpyssel

Man känner det i kroppen; våren närmar sig! Mars har ju egentligen bjudit på sämre hojväder än både januari och februari: regnen har dragit in på löpande band. Den där riktiga vårvärmen har inte infunnit sig men man kan ändå inte hålla sig.

Igår blev det en tiomilarunda på Dominatorn i strålande solsken. Bara sju blygsamma grader så en het kopp Zoégas Skånerost smakade onekligen extra gott vid hemkomst.

Jag hamnade bland annat vid den gamla Caltexmacken i Mörarp, öster om Helsingborg. Före E6:ans tillkomst gick riksvägen mellan Malmö och Göteborg genom Mörarp och förtjänstmöjligheterna var säkert goda när macken byggdes 1936. Idag är macken byggnadsminne och allmänt omhuldad av diverse motorfolk och nostalgiker.

Jag har faktiskt tankat där några gånger när macken var i drift på riktigt. Det bör ha varit precis i skiftet mellan 1980- och 90-tal och bolaget var väl Texaco, om jag minns rätt. Eller möjligen Din-x? Minnet sviker mig på den punkten. Vad jag däremot minns är att när man tankat och skulle gå in och betala kikade bensinstationsföreståndaren ut på pumpen med hjälp av en liten teaterkikare för att se hur mycket man tankat.

Regn betyder innesysslor och dylika utföres med fördel i garaget. Nu går man, som sagt, och väntar på den riktiga värmen. Således drar man sig för att dra igång större projekt på hojarna; man vill ju vara startklar när den väl kommer! Det blir mest småpyssel.

Hojarna har fått nya gummin. Man vill ju köra säkert.

Ny bromsvajer bak blev det också på Commandon. Apropå säker; det kan vara bra att säkra bromspedalen med någon slags bygel eller fjäder. Skulle vajern gå av faller den långa pedalen rakt ner i marken. Brister vajern under färd, (och det gör den ju, den lär inte gå av i garaget) bjuder man i bästa fall på ett skapligt gnistregn. Worst case scenario vill jag inte tänka på.

Jag fortsätter mitt ständigt pågående projekt att befria cyklarna från alla stjärnskruvar. Jag gillar inte Philips-skallar. De har inte på motorcyklar att göra! Punkt. Stjärnskruvar är möjligen bra till att skruva upp diverse skivmaterial med men på motorcyklar har de inte att skaffa! Man drar dem bara för hårt och de ser fula ut. Får mig att tänka på pizzerior där skruvdragaren gått varm och man hysteriskt skruvat upp allt från lampor till lister, hyllor och menyer med kopiösa mängder av stjärnskruvar.

Isle of Man TT-races 1948

En fantastisk film från 1948. Nortons race team med den famöse Joe Craig i spetsen förbereder sig inför TT-racet på Isle of Man. Rex Mc Candless, berömd för den normsättande Featherbed-ramen skymtar också förbi.

Det är dessutom ett rent nöje att höra Graham Walkers berättar-röst; initierad och underhållande på en knivskarp engelska.

Gubbjäveln!

Jaha, nu är man officiellt en gubbjävel! Det började med att jag efter min minisemester i Småland plockade bort mitt låga styre på Commandon och satte dit ett original-styre. Nu blev körställningen aningen krystad med bakåtflyttade fotpinnar och mina tankar gick till en av lådorna med Norton-artefakter. Jodå, där låg de vackert gjutna Z-plattorna och de kromade fotpinnarna som satt på Commandon när den lämnade de dimmiga öarna 1971. Jag gav ljuddämparplåtarna lite ny färg och aluminiumplattorna fick en omgång med polertrissan.

Efter att ha gått som katten kring het gröt några dagar gav jag slutligen efter för ålderdomen, plockade bort de bakåtflyttade fotpinnarna och monterade original-grejorna.

Commandon blir således på något märkligt sätt mer och mer lik den cykel som en gång lämnade Norton-fabriken. Maskinens medfödda bortstötningsmekanismer har börjat göra sig påminda.

Ett tag hade min Commando och min Dominator mer eller mindre samma café-racerstuk och såg nästan likadana ut. I alla fall för ett otränat öga och det kändes lite märkligt med två nästan identiska hojar i garaget. Nu känns det faktiskt bättre. En smidig Commando för touring, shopping och sightseeing. En Dominator café-racer för bus och en modern Trajja att skjutsa frugan på.

Gubbjäveln är faktiskt gladare än han ser ut! (Fast han drömmer i hemlighet om ett upplagt avgassystem...)