Gamla järn i Höganäs.

En sylta någonstans djupt nere i den amerikanska södern? Det skulle man kanske kunna förledas att tro men bilden är tagen idag i den svenska södern vid Garage Bar i Höganäs. I en del av Höganäsbolagets gamla ruffiga lokaler har man de senaste åren lyckats skapa en ganska häftig miljö och etablerat bland annat restauranger, saluhall och mikrobryggeri. Denna vackra lördag hade ett mc-rally för hojar före 1945 förlagt start och mål till saluhallsområdet. Jag grenslade Dominatorn och mötte upp fruga och hund i Höganäs för att äta en bit och kika lite på gamla hojar. Två trevliga sysslor!

Jag parkerade hojen vid bryggeriet där provsmakning pågick. Där stod också en tämligen radikal Honda CX och en caféstukad BSA Lightning.

Lite längre bort stod en Lightning till.

Ytterligare en bit bort på området stod en H-D sidventilare och sken ikapp med solen.

Vi slog oss ned i solskenet på uteserveringen vid Garage och klippte varsin vällagad burgare under tiden som de gamla hojarna rullade in på området en efter en.

Triumph Tiger, en hoj jag alltid varit svag för. Mycket vacker!

Norton flattank, en 26:a uppenbarligen.

När vi smält maten promenerade vi runt bland veteranentusiaster och alla turister som är talrika i trakten så här års, kikade på hojar och hälsade på bekanta och obekanta. Kaffet tog vi sedan hemma i trädgården; där smakar det bäst!

Commando-semester.

Vad gör man en regnig, ledig dag utan särskilda planer? Tja, jag tillbringade i alla fall dagen med att sitta i garaget, lyssna på musik, dricka kaffe och tillverka en ny framskärm till Commandon. Den blev varken vackrast eller bäst men jag gjorde den i alla fall själv. Och det kan ju kanske ha någon form av egenvärde.

Vad gör man då följande dag som visade sig vara en ledig, solig men väldigt blåsig dag utan särskilda planer. Jag tyckte att det kunde passa att ta skärmen på en provtur. Jag hamnade bland annat på playan som var folktom med undantag av några vindsurfare eller kitesurfare eller vad det heter nuförtiden, som passade på att utnyttja den hårda blåsten till något roligt.

Det var faktiskt första turen med Commandon för i år, tro det eller ej. Han ryker fortfarande på högersidan och har således inte lagat sig själv den sistlidna vintern heller. Det är svårt att få tiden att räcka till för allt som pockar på uppmärksamhet men nu måste jag bara ta mig i kragen och lyfta toppen och fixa de där ventilstyrningarna! Commandon är ju så jäkla kul att köra!

Söndagsnöje.

Söndagen tillbringades i sadeln. Omkring 25-30 mil blev det innan dagen var till ända. Jag lämnade Kullabygden på förmiddagen och riktade framhjulet mot sydost. Det preliminära målet var Brösarp på Österlen och ett arrangemang hos Skånska Järnvägar kallat "Ljuva 50-tal". Lite tåg, lite bilar och lite hojar.

Efter att ha korsat Skåne på diagonalen kom jag så fram till Brösarp som mötte med strålande solsken.

Jag parkerade hojen vid stationshuset och kollade att min fusklagade alutank hade hållit tätt. Det hade den. Efter att ha kollat oljenivån gick jag för att köpa en korv av den ambulerande korvförsäljaren som högljutt ropade ut sina charkuterier.

På andra sidan stationsbyggnaden stod ett gäng veteranhojar uppställda. Trevligt! Skall man vara lite gnällig kan man ju inflika att alla fula integralhjälmar och skrikiga varselvästar inte var uppfunna på 1950-talet.

Ytterligare några Norton hade hittat till platsen. 

 850 Commando Interstate.

Sidventilare med sidvagn.

Norton Atlas.

Fin stånka. ES2:a, kanske?

Efter att sedan ha tagit ett varv också runt de utställda bilarna och suttit ner en stund i solskenet började det klia i kroppen. På med hjälm och handskar och Dominan startade på första. Antagligen lika ivrig som husse att ge sig ut  på vägarna igen.

Jag svängde in vid Brösarps Backar, njöt av utsikten en sekund, för att sedan styra norrut mot Nävlingeåsen. 

Efter att ha sotat ur motorn på de kurviga vägarna råkade jag hamna i det gudsförgätna Vinslöv. Eftersom klockan hade hunnit långt in på seneftermiddagen började det suga rejält i tarmen. Jag svängde in och tog en kebab på det famösa Perssons Taverna. 

Tavernan hade som synes bytt namn till Trekantens Taverna. Syltan är väl mest känd som spelplats för den kultförklarade filmen "Plötsligt i Vinslöv" Jag gillade filmen när den kom, en underfundig och rolig dokumentär om ett antal udda, lite kantstötta, människor i det lilla samhället. Uppföljaren till filmen kändes väl mest onödig, nästan lite beklämmande. Jag träffade faktiskt en av huvudpersonerna just här för mer än tio år sedan; den saligt insomnade Holger. Jag hade stannat till med Commandon och gick in för att ta en bit när jag ändå befann mig i trakten. Där satt Holger vid sitt stambord och undrade om det var en "Trijummf" jag körde. När jag sa att det var en Norton började han berätta en lång och invecklad historia om en bekant som hade haft en Triumph en gång för längesedan. Det var stort. Hela filmen kan man se helt gratis här. Gör det!

Efter att ha exekverat kebaben riktade jag hojen västerut och anträdde hemfärden. Det strålande solskenet hade bytts mot mer mulet väder och en ganska stark motvind. Jag valde omvägen över Örkelljunga för att slippa den tråkiga väg 21. En bensträckare och pungtömmare i de djupa (nåja) skogarna hanns också med. 

Summa summarum en lyckad söndag. Aluminiumtanken höll och allt övrigt fungerade som det skulle. Oljeförbrukningen är fortsatt lite för hög. Jag hoppas att det sliter till sig vad det lider.

Fusk.

Ivrig som man är att testa sina nyinförskaffade prylar kanske man ibland hemfaller åt att ta en och annan genväg. Denna gång bestod fusket i att jag lagade alutanken med lite kemisk metall. Efter att ha dragit om bränsleslangarna och masserat ett ramrör en aning tog manxtanken plats på ramen. En provtur på några mil ikväll avslöjade i alla fall inget läckage. På söndag planerar jag en längre tur så då får vi se...

Jag beslutade mig för att lämna tanken som den är för tillfället. Oljeburken och batterilådan får behålla sin röda färg. En udda kombo måhända men den fungerar ändå på något vis.

De stora frågorna i livet.

Vilken färg skall tanken på Dominatorn ha? Silver?

Eller röd som den är nu?

Jag har alltså fått tag i en Manxtank i aluminium som en bekant avyttrat till ett mycket facilt pris. Tanken har tyvärr en läcka i en svetsskarv på undersidan, därav det förmånliga priset. Lacken har släppt vid luftningen också.

Jag får strippa färgen och försöka hitta någon som är bra på att svetsa alu. Man bör kanske kapa upp botten och förstärka den?

Att min röda glasfibertank kommer att hamna på finhyllan är nog ställt utom varje tvivel med tanke på vad dagens etanolbemängda bränsle gör med plasten. Alutanken är egentligen till en Widelineram men bensinkranarna verkar turligt nog precis gå fria för det tvärställda ramröret på Slimlinen.

Britanniarally 2015

Årets Britanniarally avhålls nästan på hemmaplan.

Technicolor.

Ibland filmar jag mina irrfärder. Då fastnar både det ena och det andra på rullarna. Amerikanska femtiotalskryssare är ju inte riktigt mitt gebit men visst är det trevligt att känna sig som om man färdades i en gammal Technicolorfilm.