.

Söndagsnöje.

Söndagen tillbringades i sadeln. Omkring 25-30 mil blev det innan dagen var till ända. Jag lämnade Kullabygden på förmiddagen och riktade framhjulet mot sydost. Det preliminära målet var Brösarp på Österlen och ett arrangemang hos Skånska Järnvägar kallat "Ljuva 50-tal". Lite tåg, lite bilar och lite hojar.

Efter att ha korsat Skåne på diagonalen kom jag så fram till Brösarp som mötte med strålande solsken.

Jag parkerade hojen vid stationshuset och kollade att min fusklagade alutank hade hållit tätt. Det hade den. Efter att ha kollat oljenivån gick jag för att köpa en korv av den ambulerande korvförsäljaren som högljutt ropade ut sina charkuterier.

På andra sidan stationsbyggnaden stod ett gäng veteranhojar uppställda. Trevligt! Skall man vara lite gnällig kan man ju inflika att alla fula integralhjälmar och skrikiga varselvästar inte var uppfunna på 1950-talet.

Ytterligare några Norton hade hittat till platsen. 

 850 Commando Interstate.

Sidventilare med sidvagn.

Norton Atlas.

Fin stånka. ES2:a, kanske?

Efter att sedan ha tagit ett varv också runt de utställda bilarna och suttit ner en stund i solskenet började det klia i kroppen. På med hjälm och handskar och Dominan startade på första. Antagligen lika ivrig som husse att ge sig ut  på vägarna igen.

Jag svängde in vid Brösarps Backar, njöt av utsikten en sekund, för att sedan styra norrut mot Nävlingeåsen. 

Efter att ha sotat ur motorn på de kurviga vägarna råkade jag hamna i det gudsförgätna Vinslöv. Eftersom klockan hade hunnit långt in på seneftermiddagen började det suga rejält i tarmen. Jag svängde in och tog en kebab på det famösa Perssons Taverna. 

Tavernan hade som synes bytt namn till Trekantens Taverna. Syltan är väl mest känd som spelplats för den kultförklarade filmen "Plötsligt i Vinslöv" Jag gillade filmen när den kom, en underfundig och rolig dokumentär om ett antal udda, lite kantstötta, människor i det lilla samhället. Uppföljaren till filmen kändes väl mest onödig, nästan lite beklämmande. Jag träffade faktiskt en av huvudpersonerna just här för mer än tio år sedan; den saligt insomnade Holger. Jag hade stannat till med Commandon och gick in för att ta en bit när jag ändå befann mig i trakten. Där satt Holger vid sitt stambord och undrade om det var en "Trijummf" jag körde. När jag sa att det var en Norton började han berätta en lång och invecklad historia om en bekant som hade haft en Triumph en gång för längesedan. Det var stort. Hela filmen kan man se helt gratis här. Gör det!

Efter att ha exekverat kebaben riktade jag hojen västerut och anträdde hemfärden. Det strålande solskenet hade bytts mot mer mulet väder och en ganska stark motvind. Jag valde omvägen över Örkelljunga för att slippa den tråkiga väg 21. En bensträckare och pungtömmare i de djupa (nåja) skogarna hanns också med. 

Summa summarum en lyckad söndag. Aluminiumtanken höll och allt övrigt fungerade som det skulle. Oljeförbrukningen är fortsatt lite för hög. Jag hoppas att det sliter till sig vad det lider.