Skåne Rundt

I år hade man förlagt det klassiska Skåne Rundt-rallyt till nordvästra Skåne. Förkrigsveteranerna skulle sättas på prov i backarna på Bjäre- och Kullahalvöarna. Således hemmaplan för undertecknad och en fin möjlighet att se och höra ett större antal veteranhojar.

Jag körde upp till Mölle på söndagen strax innan lunch då jag visste att man skulle ha ett litet stopp där. På vägen dit mötte jag hoj efter hoj och jag insåg att jag var försent ute, vanan trogen. Inte mycket, men dock. Vädret var underbart med mer än 25 grader så jag tog en sväng upp om berget.

Med min falkblick kunde jag se att de sista hojarna lämnade hamnplan i fiskeläget långt där nere. Jag beslöt mig för att köra in till Höganäs där lunchstoppet var förlagt.

Vid kajkanten stod hojarna uppradade och skinnkädda hojåkare blandades med badjävlar och nyfikna söndagsflanörer. Jag knallade runt ett tag, kollade på hojarna och hälsade på Nortonlegendaren Acke. Det var en imponerande line-up och allmänt trevligt.

Efter ett tag blev jag varm, svettig och lite frustrerad. Det ryckte i gashanden och jag längtade efter en svalkande fartvind. Jag körde upp till macken och fyllde den lilla Roadster-tanken med 98 oktan och begav mig upp mot Hallandsåsen.

Fartvinden svalkade bara måttligt och kändes mer som en fönvind. Jag avverkade Bjäres kurvigaste vägar, körde in i Halland, söderut över åsen igen och ner mot Rössjön. Det här är ganska populära hojvägar och det var mycket hojåkare ute denna varma söndag.

Det blev en magnifik söndag att bära med sig i minnet när vinterregnen så småningom drar in.

Folkets Park

Det är en alldeles speciell känsla i gamla hederliga folkparker. Det doftar folkhem, kokt korv, fickplunta och lövade dansrotundor med kulörta lyktor. Kommer man riktigt i stämning luktar det kanske också fylleslagsmål och en snabbis med kvällens ragg i ett buskage.

Folkets park i Billesholm, två och en halv mil öster om Helsingborg, har allt det där inetsat i sina panelade väggar. Jag har inte varit där på tjugo år; då som basist i ett rockband. Jag minns att vi övernattade i rotundan och inledde nästföljande dag med kaffe och kokt korv. Senapen var slut.

Nåväl, en gång i månaden har man entusiastfordonsträff i parken. Av någon outgrundlig anledning har det inte blivit av att jag begivit mig dit trots att det är en ganska trevlig tur. Dessutom finns Söderåsen alldeles runt hörnet med fina hojvägar. I torsdag blev det dock av. Det var perfekt hojväder och Dominatorn kickades igång. Först blev det en sväng in till Höganäs för att fylla på några liter 98 oktan. På macken stod en E-type. (Inte techno-vikingen) Och jodå; oljefläcken finns där på asfalten under den långa framändan. Brittiska gener förnekar sig inte.

Framme i Billesholm var det fullt med bilar och hojar. Betydligt fler fordon och människor än jag förväntade mig. Såpass att det faktiskt stod en del bilar uppställda utanför själva parken.

Området kring Billesholm/Bjuv är känt som något av ett raggartillhåll med mycket USA-bilar så jag blev positivt överraskad av att se flera intressanta hojar i parken.

A65:a.



Trident.

B33:a med Steib.

Aaah, en Panther.

Commando Interstate.

ES2:a.

B33:a med avundsvärd patina.

Matchless Comp.

Inter...

...med lite svettningar.

Trajja som väcker habegär.

Okej, en hoj från kolonierna, men det var ett underbart skick på den här indianen.

Efter att ha knallat runt några varv i kvällssolen och tjatat lite med bekanta och obekanta drog jag nöjd hemåt mot Kullabygden i den ljumma kvällen.