Packad

Hur packar man för utfärd på en minimalistisk och avskalad kafferäser? Vad skall med? Tält, sovsäck och liggunderlag. En kudde vore skönt för min gamla knakande nacke men det får nog vara. Några bier och tandborste och tandkräm. Fast krasst sett behöver man ju bara ha Visa-kortet med sig.

Commandotopp på Bonneville

Commandotopp på  en Bonnie? Nej, det är inte frågan om något finmekaniskt hempul. Jag stoppade helt enkelt ner min topp i ryggsäcken och grenslade Trajjan.

Nu hade den legat länge nog på arbetsbänken och blängt på mig. Jag beslöt mig för att sticka ner till Acke med topplocket. En bit över tjugo grader varmt redan på morgonen borgade för en trevlig tur i det skånska sommarlandskapet.

I de inre delarna av Skåne är trafiken inte lika tät som hemma på västkusten. Himmavid är det tjockt med husbilar och tyska turister så här års. Således skönt att låta Trajjan sträcka ut på kurviga småvägar de elva-tolv milen ner till Acke i Alestad.

Efter cirka tio mil på Bonnevillen får jag alltid träsmak i baken. Det är märkligt det där: på de tunna, och synbarligen obekväma, Manx-sadlarna får jag aldrig några känningar oavsett hur långt jag kör. På den välstoppade Triumph-limpan däremot... Det måste vara något med utformningen av sadeln som inte är kompatibelt med min bakre anatomi.

Framme hos Acke konstaterade han att ventilstyrningarna var ganska tjocka så det blev antagligen till att tillverka egna. Men det skulle inte bereda några problem. I övrigt såg det bra ut. Inom en överskådlig framtid skall Commandon vara på vägarna igen.

Med tom ryggsäck och sydöstlig vind i ryggen gick färden raskt hem.

Sommarkväll

Det råder inte direkt medelhavsvärme över Skåneland men det är ganska skönt ändå. Klockan har passerat åtta på kvällen när jag rullar ut Trajjan ur garaget. Färden går norrut denna gång. Jag har inga speciella planer, mer än att njuta en stund och förhoppningsvis få rensa skallen på diverse slaggprodukter.

I fonden hägrar landskapets nordligaste utpost Hallandsåsen, och på något vis är det där vi hamnar denna kväll. Jag rundar Västersjön och hamnar vid Frans G Bengtssons barndomstrakter kring Rössjön.

"Den lustgård som jag minns", det vill säga trakten kring Rössjöholms gods och Tåssjö kyrka, passeras. Det var här författaren föddes och de första fröna till Röde Orm kanske såddes.

Efter en bensträckare fortsätter jag österut uppe på åsen och avverkar mil efter mil på kurviga vägar i de djupa skogarna. (Nåja, för en skåning van vid öppna landskap verkar de i alla fall djupa.) Skyltarna som varnar för vildsvin oroar en aning men vad fan skall man göra? Har ett gäng grisar bestämt sig för att korsa vägen just när man passerar är det väl bara att be en stilla bön (om man hinner) och hoppas på det bästa. Förhoppningsvis varnas de av Bonnevillens ganska ljudliga pipor och håller sig i skogen.

Ett antal timmar senare rullar jag in på gården där hemma, i Röde Orms hemtrakt, och det har redan hunnit mörkna. Jag känner mig påtagligt vederkvickt när jag fäller ut sidostödet och kliver av hojen.

I stan

Jag har valt att bo på landet. Fördelarna är många: lägre bokostnader, gott om plats att odla sina intressen, inga grannar att reta sig på etc. Ibland är man dock tvungen att göra sig ärende in till staden. Då är man glad att man slipper ta bilen. Min närmaste större stad (Helsingborg) blir allt bilfientligare. Man får leta efter parkeringsplatser och när man väl hittar någon i relativ närhet till sin valda destination kostar den hundratals kronor i sekunden, parkeringstiden är begränsad och nitiska vakter cirkulerar likt gamar i sin skoningslösa jakt på potentiella regelöverträdare. Då är det skönt att kunna ta hojen och parkera alldeles intill dörren.

Träff i Billesholm

I torsdags var det veteranbils- och mc-träff i Billesholms folkpark några mil öster om Helsingborg. Frugan ville följa med så det blev Bonneville-åka dit.

En del intressanta hojar hade letat sig dit. Några känner man igen vid det här laget, andra var nya för mig. Tyvärr är det nästan omöjligt att ta bra bilder på hojparkeringen. Cyklarna står tätt och är det inte en Harley-Parkinson som skymmer sikten så är det ett par ben. Nåja, några bilder blev det i alla fall i den fina sommarkvällen.

Sommarkvällen var skön så det blev mat ute och långa vägen hem.

För sen till festen

I lördags hade jag tänkt mig att köra till Malmö för att vara med när man leker rockers och mods. När jag vaknade insåg jag att jag aldrig skulle hinna köra de knappt tio milen och komma fram till klockan elva då samlingen skedde på Davidshallstorg. Man vill ju läsa Dagbladet och dricka sitt Zoegas i lugn och ro. Men samlingen någon timme senare på Stortorget skulle jag väl i alla fall hinna fram till!?

Sagt och gjort. När frukosten var klar grenslade jag Dominatorn och begav mig söderut. Lite hotande moln lurade i kanterna men det var relativt varmt.

I min strävan att undvika den tråkiga E6:an snirklade jag in och ut ur byhålor och korsade gårdsplaner på slott och herresäten. Jag rundade Lund minst ett par gånger och jag letade efter en mack med 98 oktan i en kvart innan jag slutligen krånglade mig in till Stortorget i Malmö. Den enda hoj jag såg var en gammal japansk tvåtaktare som lät som en stor trimmad moppe.

Jag kände inte riktigt för att köra till Lund (och målgången vid Hep Cat Store) igen så jag tog istället sikte norrut och tänkte hålla mig längs med kusten. Jag pissade i Lomma, åt en smaklös burgare i Löddeköpinge och körde in i en regnskur i Häljarp. I den relativt sommarvarma fartvinden torkade jag dock upp ganska fort igen.

Hemma i Kullabygden väntade först kaffe och sedan en stunds materialvård. Hojen gick som en klocka hela turen på omkring 25 mil så något har man i alla fall gjort rätt när man byggde den.

Även om jag missade festen kan jag ändå inte säga annat än att jag ändå hade en trevlig dag ute på vägarna.

Ljuva 50-tal - The Movie

Här är den så; dogma-filmen från Brösarp. I sann gör-det-själv-anda med egenbyggd hoj och egenproducerad musik.