Hamnträff i Viken

En onsdag i månaden är det veteranfordonsträff på hamnplan i Viken mellan Höganäs och Helsingborg. Det är egentligen inte mycket till hojträff om man gillar gamla järn men jag brukar ändå, av någon outgrundlig anledning, köra dit och ta en korv om vädret är fint. I onsdags var det dags igen och de intressanta cyklarna var såklart få. Träffen har mer karaktären av folkfest med bilägare som har picknick intill sina fordon och människor i alla åldrar som går omkring och socialiserar.

Harley-Davidson tillhör ju inte mina främsta preferenser men gamla sidventilare och Knuckleheads kan jag tycka är tämligen fina, både i originalskick och lite rått bobbade.

I onsdags filmade jag lite och jag tycker att jag fångade något av vad hamnträffen är i en lätt bisarr dogmafilm. En gammal H-D kickas igång och ett par kvinnor, upptagna med att titta på folk, sätter kaffet i vrångstrupen. Ett par Trajjor drar igång och föräldrar drar sina ungar åt sidan, gamla tanter sätts i säkerhet och en gubbe håller hårt i sin rollator. Allt medan Höganäs Musikkår exekverar glada trudelutter i sina (ganska effektiva) försök att dränka motorljud och konversationer.

Håll till godo!

Garagelitteratur

Jag har en samling med lite läsvärd litteratur i mitt garage. Det är viktigt att koppla av i sin lilla fristad. När man tröttnat på sina gamla verkstadshandböcker och Nortonmanualer kan man till exempel djupdyka rakt ner till ett amerikanskt hemmafixar-eldorado i efterkrigsdräkt genom att sätta sig ner en stund med Popular Science och Science and Mechanics.

Allt tycktes vara möjligt under denna tid. Bygg ett hus! Laga din bil! Bygg en jetmotor! Bli ingenjör! Lär dig allt om radio och television! Bli en muskelknutte och få framgång hos damerna! Bli detektiv! Framtidsoptimismen var obegränsad både på det personliga planet och i ett större perspektiv. Idag kan vi kanske småle lite åt den naiva inställningen, ty vi vet vi ju att framtiden ligger bakom oss. Både på det personliga planet och i ett större perspektiv.

Notera förresten omslaget till februarinumret 1951 av Popular Science: "Wilbur Shaw Drives 1951 Plymouth". Shaw var en av mellankrigstidens bästa förare i Indianapolis 500 och vann tävlingen 1937, 1939 och 1940. När han 1951 provkörde den där Plymouthen på omslaget var han ovetande om att han bara hade ytterligare tre år att leva. Shaw dog i en flygolycka 1954.

Många gamla ärevördiga varumärken känns igen; Dupont, Snap-on Tools, Royal Enfield.

Ja, ja okej... Harley-Parkinson också.

Rökning var fashionabelt och hade inte blivit farligt ännu. Det kanske rent av var hälsosamt? Annonsen fastslår ju klart och tydligt att fler doktorer röker Camel än andra märken!

Undrar varför sidvagnsarrangemanget ovan aldrig riktigt slog igenom i de breda lagren? Kanske för att passageraren med en slik anordning faktiskt lika gärna hade kunnat sitta bakom föraren på motorcykeln...

Både annonser och redaktionellt material genomsyras av samma frejdiga gör-det-själv-anda. Själv påverkas jag lite olika, beroende på rådande sinnesstämning, av de glada tillropen. Antingen drar jag entusiastiskt igång något nytt projekt på huset, fixar något på någon av hojarna eller så blir jag bara trött. Då brukar en hojtur pigga upp.

Hmmm, en sådan där dylik "Hollywood Wolf Whistle" för 4 dollar hade kanske varit roligt att ha?