Jag har lackat min Bonnevilletank ungefär som den kunde ha sett ut under åren 1965-66. (Tror jag i alla fall. Som nortonist har man inte järnkoll på Triumph-historiken.)
Nu har det ju blivit fuktigare på vägarna så det var hög tid att få en framskärm på plats. Jag kapade ner den gigantiska originalskärmen ganska rejält och sprayade den sedan enligt samma färgschema som tanken. Man kanske dessutom skall lacka skärmstagen svarta, som de väl var på de gamla riktiga Trajjorna?
Hinckley-Bonnien är ju en ganska snygg hoj även om den naturligtvis inte riktigt kan mäta sig med de gamla Trajjorna. Ur en estetisk synpunkt är det väl, enligt mitt förmenande, främst tre detaljer som sticker i ögonen; de hiskliga rörböjningarna innan ljuddämparna, gaffelskydden och presskanten på undersidan av bränsletanken.
De hemska gaffel-grejorna har jag hackat bort. Att man bara kan montera något så fult på en retro-hoj, eller på vilken sorts motorcykel som helst, är ett mysterium. Designavdelningen befann sig kanske på puben den dagen? När de sedan kom tillbaka och ställdes inför fullbordat faktum var de kanske glada i hatten och bara skrattade åt eländet?
Bränsletanken, då? Tja, går det att klämma dit en gammal Bonnevilletank över rambalken? Jag vet inte.
Att avgaspiporna inte är bytta än beror mest på att jag är snål.
I övrigt skulle jag vilja byta stötdämparna mot ett par klassiska Hagon med svarta hylsor. Limpan skulle jag vilja byta mot en gammal grey-top för att fullända retrofieringen. Anskaffningskostnaderna för dessa detaljer försöker jag motivera för mig själv med att originalstötdämparna inte är särskilt bra och att jag blir lite öm i baken på längre turer av pudan.
Som gammal cyniker förundras man över de skickliga designavdelningarna hos fordonstillverkarna som kan skapa en produkt som är tillräckligt attraktiv för att folk skall köpa den men ändå är såpass ofulländad att kunderna skall spendera lika mycket på eftermarknadsdelar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar