Jag är djurvän men gnagare som förpestar tillvaron har jag svårt att visa fördragsamhet med. På vår gård har vi två duktiga katter som håller nere musbeståndet. Det ligger muskadaver framför ytterdörren nästan varje morgon så de gör sitt jobb. Råttor har de däremot svårt att rå på.
När det nu blev fågelmatnings-säsong dök det naturligtvis upp en råtta. De är listiga rackare och det är svårt att locka dem i någon av de gillrade fällorna. Jag kopplade en slang till Trajjan och ledde ner avgaserna i råtthålet i hopp om att odjuren skulle somna in.
Vi har också en Skåneterrier vid namn Norton som inte bara vaktar hojarna.
"Råttehund" kallade man rasen helt prosaiskt förr då man hade dem på gårdarna. Norton lever också upp till detta epitet och har lyckats klippa ett par av gnagarna. Norton går en inspektionsrunda runt gården med husse varje kväll. Särskilt ivrig är han vid bilarna som haft ovälkommet besök av skadedjuren. Bland annat har de festat loss på kablar i frugans bil vilket fick till följd att fordonets datamodul blev utan kontakt med omvärlden. Felsökningen på verkstaden tog en stund...
Kriget fortsätter!
Hur gick det med rått-bekämpningen? Egentligen borde väl Commandon ha gjort mer nytta med tanke på eventuell avgasrening på den nyare cykeln.
SvaraRaderaHär uppe snöar det ena veckan och regnar andra veckan, ortopedmottagningen har bråda dagar.
MVH Lasse L
Jag antar att ni nu fått den sorts vinter vi hade i Skåne för 20 år sedan då vi glattade omkring på vägarna varje år. Nu är det bara regn, regn och så lite mer regn på det.
RaderaRöret passade bäst på Trajjans dämpare men några av de små asen överlevde så jag får nog prova tyngre artilleri i form av Commando-gaser. Norton the Dog klippte förvisso en som var större än en katt men jag hittade också ett ingångshål uppe vid takfoten på ena längan som jag förseglade omsorgsfullt. Tyvärr verkar det som om gnagaren blev fångad inne i bjälklaget för nu börjar det lukta skunk. Nu har vi inte sett eller hört något på en månad men än är kriget nog inte över.