Jag satt häromdagen och spontansurfade på YouTube och fastnade av någon anledning i en dokumentär om den amerikanska staden Centralia i Pennsylvanias rostbälte. Centralias väg till berömmelse är av det mindre vanliga slaget. Under staden ligger enorma fyndigheter av antracit-kol. Dessa rika fyndigheter är själva existensgrunden för Centralia och många andra städer i det amerikanska rost-bältet. Nu ville det sig inte bättre än att stadens myndigheter en dag 1962 beslöt sig för att elda upp en del avfall på en av stadens soptippar. Det hade man gjort flera gånger förr men denna gång gick något fel. De fem brandmännen från frivilliga brandkåren lyckades antända en kolflöts som gick i dagen och släckningsansträngningarna var förgäves.
Ett antal år senare, 1979, skulle en bensinmacksägare i staden kolla nivån i mackens tankar och noterade att det var osedvanligt varmt där nere. Han uppmätte med viss oro, får man förmoda, nästan 80 grader i de nedgrävda bränsletankarna.
Något år senare, 1981, ramlade en tolvårig pojke ner i ett rykande slukhål som plötsligt öppnade sig i en trädgård. Han lyckades hålla sig kvar på kanten och räddades av sin kusin som kom till undsättning. Hålet visade sig vara 46 meter djupt och det strömmade ut dödliga nivåer av kolmonoxid. Dessa händelser drog till sig myndigheternas intresse och undersökningar visade att det brann i alla gruvgångar under staden. Enorma mängder antracit-kol hade antänts och elden spred sig till synes ostoppbart där nere i underjorden. Giftiga gaser sipprade in i bostäder och alla släckningsförsök var fruktlösa. Följden blev att man slutligen exproprierade, utrymde och rev nästan hela Centralia. En handfull personer vägrade flytta och klamrade sig länge envist kvar i spökstaden.
Det var alltså en dokumentär om dessa fascinerade händelser jag satt och tittade på när mitt miljöskadade motorcykelöga fångade något intressant! På bilden ovan ser man en hoj-shop, The Speed Spot, och i skyltfönstret skymtar man några intressanta hojar. Men vad kan det vara för cyklar? Någon slags off-roadcyklar uppenbarligen men knappast engelska, väl? Kanske spanska? Bultaco?
När jag sett färdigt filmen var jag ju bara tvungen att undersöka om det fanns något mer om den där hojaffären. Det visade sig att shopen låg i ett av de hus som stod kvar längst i Centralia. Så här såg det ut 2001. Notera att den coola skylten sitter kvar. Den hade jag gärna haft på mitt garage!
Historien slutar inte med detta. Det visade sig att fastighetsägaren bedrev illegal gruvverksamhet med nedgång från husets källare. Hyresgäster hade klagat på ihållande huvudvärk i flera år och huset brann sedermera ned under mystiska omständigheter.
Om man tittar på Google Street View ser man att det knappast finns något alls kvar på platsen. Naturen håller sakta men säkert på att återta hela området där det tidigare fanns en hel stad.
Hela historien om Centralia är fascinerande och skrämmande. Kollagren under den forna staden brinner fortfarande och alla släckningsförsök har hittills varit fruktlösa. Platser som varit generationers hem och uppväxtmiljö håller obevekligt på att återgå till Moder Jord. Jämförelsebilden nedan talar sitt tydliga språk.
Centralia är en sådan där plats jag gärna hade besökt om jag hade haft möjlighet. Tyvärr finns inte mycket mer än en sprickande, rykande vägstump kvar. Inte mycket att se egentligen, antar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar